Föreläsningar

Har du funderat på vad som händer om strömmen går, om betalsystemen ligger nere och södra Europa drabbas av en besvärlig långvarig torka? Hur länge klarar du själv att försörja din familj på den mat som ni har hemma? Och hur löser du vardagliga utmaningar som transport, matlagning, värme, vatten och sanitet när inget annat fungerar? Känns det overkligt? Inte alls.

Det krävs exempelvis inte ett särskilt långt strömavbrott för att följderna snabbt ska bli besvärliga. På bara några timmar, åtminstone mitt i vintern, blir det kallt inomhus, spisen läger av och dator och internet fungerar inte alls. Dessutom går det inte att betala med digitala betallösningar och du kan förmodligen inte logga in på banken eller andra digitala plattformar som du är van att göra. Den elektrifierade kollektivtrafiken fungerar inte som normalt och människor har svårt att ta sig till och från arbetet. Hur skulle du agera i en sådan situation?

Trots att Sverige är relativt förskonat från extremväder möter vi allt oftare väderfenomen som för bara femtio år sedan var mycket mer ovanliga. Återkommande stormar, översvämningar och torka får snabbt omfattande konsekvenser till följd av urbanisering, monokultur, utdikning och byggnationer på utmanande lägen. Dessutom varierar vattenflödet konstant.

I den här föreläsningen får du som fastighetsägare, markägare eller fritidshusägare konkreta tips på hur du kan öka din egen beredskap för olika väderfenomen och klimatförändringar. Du får ett antal handfasta råd kring hur du kan förbereda dig själv, familjen och grannarna på en rad utmaningar i extremvädrets spår och flera tips på hur du kan rusta hus, gård och egendom för olika väderfenomen, oavsett om du bor vid kusten eller mitt inne i skogen.

I grund och botten handlar all krisberedskap om att våga se hotbilder långt innan de inträffar. Som individ, företag och fastighetsägare är man nämligen betydligt bättre rustad om man gjort en grundlig konsekvensanalys – och agerat – utifrån de faror som framträtt. Ett bra tips är att se över sin egen situation och precisera olika potentiella faror både vad det gäller risken för stigande vattennivåer, torka och starka vindar.

För bara femtio år sedan var betydligt fler svenskar involverade i vår dagliga matförsörjning. Idag har antalet mjölkgårdar minskar dramatiskt, men vi producerar fortfarande lika mycket mjölk. Gårdarna har blivit mer rationella, mer industriella och samtidigt mer sårbara. Dessutom befinner vi oss allt längre bort från matens ursprung och när priserna på mat stiger växer intresset för att odla och bruka jorden på egen hand. Vi vill helt enkelt äta mat som smakar bra och som har odlats med schyssta metoder utan att påverka miljön eller naturen negativt. Framför allt vill vi återigen bli en del av naturens kretslopp. De flesta av oss arbetar sällan fysiskt men tycks uppskatta dagarna på kolonilotten, utanför stugan eller i köksträdgården. Vi trivs helt enkelt med jord under naglarna.

Själv föddes jag på en liten gård i Blekinge för snart femtio år sedan. Jag lärde mig tidigt hur det lilla lantbruket fungerar, hur grödorna sås och hur djuren blir till. Helheten där allt är beroende av varandra för att fungera och skapa förutsättningar för en levande landsbygd. Det här var långt innan gårdarna började kallas för växtodlingsgårdar, utan egna djur, där man i stället förlitar sig på konstgödsel. Numera tror jag på en värld där allt fler människor börjar odla sig egen mat och står upp för naturens förutsättningar. Tänk grönska snarare än sten och betong, ängar och blomsterrabatter snarare än klippta gräsmattor och återvinning och hållbarhet framför nyproduktion. Odla där du står – hela Sverige består ju av fantastisk jord, som med näring, vatten och omtanke kan förvandlas till en prunkande köksträdgård. Att leva som en bonde är en god början och du väljer själv hur djupt du vill gå.

Att odla utan bekämpningsmedel är en sak, men hur gör man för att få en giftfri och hållbar och vacker trädgård? Utöver tips på hur du kan planera trädgården optimalt får du också lära dig hur du tillverkar egen jord, gödslar och planterar plantor som du dragit upp på egen hand. Dessutom får du lära dig hur du kan bygga miljövänligt och locka in djur, fåglar och insekter i trädgården.

Genom att planera trädgården efter markens och lägets förutsättningar kommer du inte bara att få en grönska där växterna trivs. Du kommer också att få tåliga växter som växer sig starka med en minskad risk för att drabbas av skadedjur och sjukdomar. Med rätt kunskap får vi större skördar som smakar bättre. Att odla själv ger ekonomisk fördel och garanterar dessutom en attraktiv och giftfri omgivning som stimulerar till en bättre hälsa och ett friskare liv.